Tommy Samuelsson: från Färjestadlegend till förbundskapten

Tommy Samuelsson, född 12 januari 1960 i Degerfors, är en svensk ishockeytränare och tidigare back som gjorde nästan hela spelarkarriären i Färjestads BK. Som spelare vann han tre SM-guld och Guldpucken, med Tre Kronor blev det två OS-brons, och efter den aktiva karriären har han tränat klubbar i Sverige, Österrike och Tyskland. Hösten 2026 utsågs 66-åringen till ny förbundskapten för Danmarks herrlandslag, efter att ha lämnat Timrå IK samma år.

Uppgift	Tommy Samuelsson
Född	12 januari 1960 i Degerfors, Örebro län
Position (spelare)	Back
Längd och vikt	177 cm, 75 kg
Moderklubb	Mariestads BoIS
Spelarkarriär	Färjestads BK 1976/77–1994/95, CE Wien, SC Luzern, Wiener EV
Landskamper	269 A-landskamper för Sverige
SM-guld som spelare	1981, 1986, 1988
SM-guld som tränare	2002 (assisterande), 2009 och 2011 (huvudtränare)
Största meriter	Guldpucken 1986, två OS-brons, tröja nr 2 hängd i Löfbergs Lila Arena
Aktuellt uppdrag	Förbundskapten för Danmarks herrlandslag (2026–)

Hur började Tommy Samuelssons karriär i Mariestad och Färjestad?

Samuelsson växte upp i Degerfors och gjorde sin första säsong på elitnivå i Mariestads BoIS 1975/76, med 21 matcher i division II. Säsongen därpå, 1976/77, flyttade han till Färjestads BK och Elitserien, där han skulle bli kvar i sjutton säsonger. Som back utvecklades han snabbt till en av lagets viktigaste spelare: redan 1979/80 fick han fasta tio poäng, och 1982/83 stod han för karriärbästa 23 poäng på 36 matcher i grundserien.

Enligt Wikipedia spelade Samuelsson totalt 597 grundseriematcher för Färjestad BK, flest genom tiderna för klubben. Räknas slutspelsmatcherna in landar han enligt Elite Prospects på 693 matcher i Färjestadtröjan, åttonde flest i klubbens historia. Moderklubben Mariestad Bois, där karriären inleddes 1975/76, ligger i dag i division II.

Vilka SM-guld och meriter tog Tommy Samuelsson som back i Färjestads BK?

Samuelsson vann SM-guld med Färjestad tre gånger som spelare: 1981, 1986 och 1988. Däremellan tog han fyra SM-silver, 1983, 1987, 1990 och 1991. Säsongen 1985/86 tilldelades han Guldpucken som Elitseriens bäste spelare, en utmärkelse han lämnade vidare till lagkamraten Håkan Södergren året efter.

Karriären i Färjestad avslutades formellt 1994/95, men Samuelsson spelade ytterligare tre säsonger utomlands: i CE Wien 1995/96, SC Luzern i Schweiz 1996/97 och Wiener EV 1997/98, innan han la av som spelare 1998 efter 23 år i seniorhockeyn. Hans tröja med nummer 2 hänger sedan dess i taket på Färjestads hemmaarena Löfbergs Lila Arena och får inte bäras av någon annan spelare i klubben.

Vilka meriter har Tommy Samuelsson med Tre Kronor?

Samuelsson spelade 269 A-landskamper för Sverige: 53 i VM, 15 i OS och 3 i Canada Cup. Med Tre Kronor tog han OS-brons i Lake Placid 1980 och i Calgary 1988, samt tre VM-silver (1981, 1986 och 1990) och ett VM-brons (1982). I Canada Cup 1987 var han en del av det svenska laget som tog brons, i en trupp där även Håkan Södergren och Anders Eldebrink ingick. Redan 1977 vann Samuelsson JEM-guld med Sveriges juniorlandslag.

Hur har tränarkarriären sett ut i Sverige, Österrike och Tyskland?

Samuelsson gick direkt in i en tränarroll i Färjestad efter spelarkarriären, och blev assisterande tränare när klubben tog SM-guld 2002. Han var samtidigt assisterande förbundskapten för Sverige i flera VM under 2000-talet, bland annat guld-VM 2006. Precis som lagkamraten Jörgen Jönsson gick alltså vägen från Färjestad-legend till Färjestad-tränare.

2004 blev han huvudtränare för HC Innsbruck i Österrike, innan han 2005 tog över Skellefteå AIK och förde upp klubben i Elitserien. Samma år bytte han till Färjestad, där han tillsammans med Roger Melin vann serien 2005/06. Den 1 november 2007 tog Samuelsson över hela huvudtränarrollen i Färjestad efter Melin, och 2010/11 vann han SM-guld som huvudtränare innan han ersattes av Niklas Czarnecki.

Därefter följde ett nytt Österrikeäventyr som huvudtränare för Vienna Capitals 2011–2014, en ny sejour i Färjestad 2014–2016, och huvudtränarjobbet i tyska ERC Ingolstadt 2016–2018, som slutade med sparken mitt i säsongen. Han återvände till Skellefteå AIK 2018–2020, var assisterande tränare i schweiziska ZSC Lions 2020/21, och förde sedan upp HV71 i SHL som huvudtränare 2021/22, innan även den sejouren avslutades med sparken mitt i säsongen 2022/23.

Varför lämnade Tommy Samuelsson Nybro och sedan Timrå?

Hösten 2023 tog Samuelsson över Nybro Vikings IF i Hockeyallsvenskan. Han förde nykomlingen till kvartsfinal mot Brynäs våren 2024 och utsågs till seriens bästa tränare. Den 7 februari 2025 meddelade han ändå att han skulle lämna klubben efter säsongen; sportchef Mikael Aaro lät assisterande tränaren Hampus Sylvegård ta över.

Inför säsongen 2025/26 blev Samuelsson i stället huvudtränare i Timrå IK i SHL, som efterträdare till Olli Jokinen. Redan i januari 2026 meddelade han att han skulle lämna klubben efter säsongen, trots att han hade en klausul om förlängning. Både Samuelsson och sportchef Kent Norberg pekade på familjeskäl: stora delar av familjen bor kvar i Karlstad, där han en gång vann SM-guld både som spelare och tränare med Färjestad.

Vad innebär uppdraget som förbundskapten för Danmark?

Hösten 2026 presenterades Samuelsson som ny förbundskapten för Danmarks herrlandslag i ishockey, efter 50 år i sportens tjänst: 23 år som spelare och 27 år som tränare. Han efterträder Mikael Gath, som tidigare under året själv lämnade det danska landslaget för att ta över just Timrå, Samuelssons gamla klubb. Expressen sammanfattade bytet under rubriken “Tommy Samuelsson tar över Danmarks landslag”: de två tränarna byter med andra ord plats.

“Det är en dröm för mig att träna ett landslag på den här nivån, och det kommer att bli en intressant utmaning”, säger Samuelsson i ett uttalande på det danska förbundets hemsida. Danmarks general manager Morten Green beskrev honom som en tränare “som har vunnit på högsta nivå och som vet vad som krävs för att utveckla ett lag över tid”.

Källor: Tommy Samuelsson på Wikipedia, Elite Prospects, Sveriges Olympiska Kommitté, hockeysverige.se, Expressen, Aftonbladet och Värmlands Folkblad.

Bild: Armigo / Wikimedia Commons, public domain (CC0).